Skyltdockan är arg på Marraj för att Marraj har stickat en vad skyltdockan tycker är en ful mössa. Marraj tycker att mössan är fin. Kanske lite stor. Möjligtvis lite bred. Eventuellt väldigt hög. Marraj tycker om mössan. Skyltdockan vill inte ha den på sig. Men Marraj tycker att hon ska det. Skyltdockan använder fula ord och försöker att svära av sig mössan. Marraj har öronproppar. Marraj har skruvat av armarna på skyltdockan. Skyltdockan kan inte ta av sig mössan. Marraj tycker att det är bra. Marraj stickar en ny mössa. En till mössa. Ännu en mössa. En till sig själv och en till skyltdockan. Samma fast olik. Nästan likadan men ändå inte. Skyltdockan svär. Använder fula ord. Marraj blir skrämd av alla fula ord. Marraj ska tejpa för munnen på skyltdockan. Öronpropparna hjälper bara lite. Inte så mycket som det skulle behövas. Marraj tycker inte om fula ord. Fult vokabulär skrämmer Marraj så att Marrajs bröstkorg skakar och Marraj börjar må illa. Marraj hotar skyltdockan med att sticka benvärmare. Skyltsockan svär mer. Marraj hotar skyltdockan med att sticka armvärmare. Skyltdockan svär mer. Marraj hotar skyltdockan med att ta med sig skyltdockan ut så att alla får se den stora svarta mössan med silver glittrande trådar. Skyltdockan svär mer. Marraj hotar skyltdockan med att ringa prästen. Skyltdockan svär mer. Marraj slutar hota skyltdockan. Skyltdockan slutar svära. Marraj stickar en basker till skyltdockan. Skyltdockan ler.
